L i n B o r g m a n

rakbladen skär in i dina sköra armar,
du ber dem ta dig till en annan värld
men hur många skåror du än gör,
tvingar verkligheten dig tillbaka

du ser världen utanför ditt fönster
men oftast gör det för ont,
för att på riktigt vara en del av den,
den har svikit dig allt för många gånger

men ibland vågar du tro, att det finns någonting bortom smärtan,
och ibland kan man i dina tårar, se en strimma hopp
den längtan, det hoppet inom dig, som talar om något annat än svek och smärta
är en röst som vill tala till dig,
lyssna
så
hör
du
ditt hjärtas slag viskar: välkomna livet igen, vi slår för dig